Blåbetong i hus – vad du behöver veta
Om ditt hus byggdes någon gång mellan 1929 och 1975 finns det en god chans att det innehåller blåbetong, även kallad blå lättbetong. Det var ett mycket populärt byggmaterial under flera decennier eftersom det var lätt att bearbeta, isolerade bra och gjorde byggprocessen snabbare. Materialet användes flitigt i väggar, bjälklag och andra bärande konstruktioner – särskilt under miljonprogrammets byggboom på 1960- och 70-talen.
Blåbetong i sig är inte farlig att ta på eller vistas nära, men den kan avge radongas, vilket kan påverka inomhusluften. Radon är en osynlig och luktfri gas som på sikt kan öka risken för lungcancer om halterna blir för höga. Det betyder inte att alla hus med blåbetong automatiskt har ett problem, men det är klokt att kontrollera.
Det enda sättet att ta reda på om radonhalterna är förhöjda är att genomföra en radonmätning med radonmätare. En sådan mätning visar om halterna i bostaden överstiger gränsvärdet på 200 becquerel per kubikmeter. I vissa byggnader med blåbetong har man uppmätt nivåer på över 1000 becquerel, så skillnaden kan vara stor beroende på ventilation och byggnadens utformning.
För att få ett tillförlitligt resultat ska radonmätningen göras under eldningssäsongen, mellan oktober och april, och pågå i minst två månader. Om mätningen visar att radonhalten är för hög är nästa steg att ta reda på orsaken. Då kan man utföra en så kallad gammamätning, där en särskild mätare hålls mot väggen för att se om det är just blåbetongen som är källan. Resultatet får du direkt på plats.
Om det visar sig att radonhalten är förhöjd finns det ofta enkla lösningar. En förbättrad ventilation kan till exempel minska radonhalten kraftigt och skapa en tryggare inomhusmiljö.
Att förstå om ditt hus innehåller blåbetong är ett viktigt steg för att skydda både din bostad och din hälsa. En radonmätning är enkel, prisvärd och kan ge dig den trygghet du behöver för att andas ut – bokstavligt talat.
