Bor du i ett hus som byggdes under mitten av 1900 talet? Då kan det finnas anledning att ta reda på om byggnaden innehåller blåbetong. Materialet användes under flera decennier i svenska bostäder och kan vara en källa till radon i inomhusluften.

Blåbetong är inte automatiskt ett problem. Det avgörande är vilken radonhalt som faktiskt finns i bostaden. Eftersom radon varken syns eller luktar går det inte att avgöra situationen genom att bara titta på väggarna. En radonmätning är därför det viktigaste första steget.

Vad är blåbetong?

Blåbetong, även kallad blå lättbetong, är ett äldre byggnadsmaterial som tillverkades av alunskiffer. Materialet började användas i Sverige under 1920 talet och förekom i byggnader fram till 1970 talet.

Blåbetong kan kännas igen på sin porösa struktur och ofta blågrå eller grå färg. Materialet användes bland annat i väggar och bjälklag och förekommer både i villor och flerbostadshus.

När blåbetongen började användas var kunskapen om radonets hälsorisker betydligt mindre än i dag. Materialet innehåller radium, som genom radioaktivt sönderfall kan bilda radon. Blåbetong avger dessutom gammastrålning.

Är blåbetong farligt?

Att en bostad innehåller blåbetong innebär inte automatiskt att radonhalten är för hög. Hur stor påverkan materialet har beror bland annat på hur mycket blåbetong som finns, var den är placerad och hur ventilationen i huset fungerar.

Det är alltså inte själva förekomsten av blåbetong som avgör om det finns ett radonproblem. Det är radonhalten i inomhusluften som behöver kontrolleras.

I Sverige är gränsvärdet för radon i bostäder 200 Bq/m³ som årsmedelvärde. Om en korrekt genomförd långtidsmätning visar högre halter bör orsaken undersökas och lämpliga åtgärder övervägas.

Hur vet man om huset innehåller blåbetong?

Det kan vara svårt att identifiera blåbetong med säkerhet enbart genom att titta på materialet. Färg och struktur kan ge en indikation, men en säkrare bedömning kan göras genom en särskild undersökning.

En gammamätning kan användas för att kontrollera gammastrålning från byggnadsmaterial. Med hjälp av en gammamätare kan man undersöka exempelvis väggar och golv för att se om materialet ger utslag som tyder på blåbetong.

Det är också viktigt att kombinera en sådan undersökning med en radonmätning. På så sätt får du både information om byggnadsmaterialet och om den faktiska radonhalten i bostadens inomhusluft.

Radonmätning är första steget

Misstänker du att ditt hus innehåller blåbetong bör du börja med att mäta radon. Det är den enklaste vägen till ett konkret svar på om inomhusluften har förhöjda halter.

Vid en långtidsmätning placeras radondosor ut i bostaden under minst 60 dagar under eldningssäsongen, som pågår från 1 oktober till 30 april. Därefter skickas dosorna in för analys och du får en mätrapport med resultatet.

En korttidsmätning kan användas när du behöver en snabbare indikation, men den ger inte samma tillförlitliga underlag som en långtidsmätning.

Vad händer om radonhalten är för hög?

Om mätningen visar förhöjda radonhalter är nästa steg att försöka hitta radonets källa. Radon kan komma från marken, byggnadsmaterial eller vatten. I ett hus med blåbetong är det därför viktigt att ta reda på hur stor betydelse materialet har för den totala radonhalten.

Vilken åtgärd som behövs beror på situationen. Om ventilationen är otillräcklig kan förbättrad ventilation bidra till att minska radonhalten. I vissa fall kan radontapet eller andra tätande åtgärder vara aktuella. Om materialet är kraftigt radonavgivande kan det i vissa situationer även vara aktuellt att avlägsna det.

Det finns alltså ingen universallösning för hus med blåbetong. Åtgärden behöver anpassas efter byggnaden och radonets källa.

Behöver man göra en radonsanering?

Radonsanering innebär att man genomför åtgärder för att sänka radonhalten i en byggnad. Innan du bestämmer vilken åtgärd som ska genomföras är det viktigt att utreda var radonet kommer ifrån.

En radonbesiktning kan ge en tydligare bild av husets konstruktion, möjliga radonkällor och vilka åtgärder som kan vara lämpliga. När orsaken är identifierad blir det enklare att välja en effektiv lösning.

Kostnaden för radonsanering varierar kraftigt. Priset påverkas bland annat av husets storlek, konstruktion, radonets källa och vilken metod som behöver användas.

Blåbetong är inte samma sak som höga radonhalter

Det är lätt att bli orolig om man får veta att det finns blåbetong i huset. Men det är viktigt att skilja på materialet och den faktiska radonhalten.

Ett hus kan innehålla blåbetong utan att radonhalten överstiger referensnivån. På samma sätt kan ett hus utan blåbetong ha förhöjda radonhalter eftersom marken ofta är den vanligaste radonkällan.

Därför är det alltid radonmätningen som bör ligga till grund för bedömningen.

Så får du koll på radon i ditt hus

Om du bor i ett äldre hus och misstänker att det finns blåbetong behöver du inte försöka lösa problemet på egen hand. Börja med att mäta radonhalten. Resultatet visar om det finns anledning att gå vidare med en undersökning.

Genom att kombinera radonmätning med en eventuell gammamätning går det att få en bättre bild av både radonhalten och byggnadsmaterialets betydelse.

Har du inte mätt radon på länge är det därför ett bra tillfälle att göra en kontroll. En enkel radonmätning kan ge dig viktig kunskap om luften i ditt hem och visa om ytterligare åtgärder behövs.